Een Sommarwisa

2.6.2010
”Den blomstertid nu kommer” och detta år sjunger jag antagligen in den rent av tre gånger. Förra veckan nynnade jag denna härliga hyllning till sommaren med näpna småttingar på Daghemmet Domus våravslutning. Sedan sjöng jag den tillsammans med filosofiska fakultetens nybakade magistrar och doktorer under promotionsgudstjänsten i Domkyrkan. Och i övermorgon torde det bli tredje gången gillt, nämligen på studentdimissionen i Brändö gymnasium.

Tro inte att historikern får nog av detta. Tvärtom eggar en sådan här psalm som sitter så djupt i vårt kulturarv till en och annan tanke och association. Många vet eller åtminstone anar att det handlar om en gammal kyrkosång. Mycket riktigt. Den ingick redan i vår första utpräglat lutherska psalmbok på svenska, utgiven 1695. Bakom texten stod Israel Kolmodin (1643–1709), prost i Visby och medlem i den kommitté som vaskade fram psalmboken ifråga.

Enligt hörsägen upplevde Kolmodin, som senare blev teologiprofessor i Uppsala, försommaren 1694 en spontant religiös naturkänsla på prästgården Lärbro som utmynnade i denna träffsäkra lovsång till försommaren. Melodin uppges bygga på en folkvisa från 1500-talet. Även om psalmens språkdräkt har moderniserats flera gånger fanns det mesta med från början: ”Then blomstertijd nu kommer Medh lust och fägring stoor / Nu nalkas liufwe Sommar / Tå gräs och örter groor …”

Redan sex år senare (1701) utkom hymnen i finsk översättning av Erik Cajanus och sedan dess har den hört till repertoaren vid otaliga vårfester och gudstjänster i vårt gemensamma och sedermera tudelade rike. Den finska titeln ”Suvivirsi” har sin enkla förklaring. ”Een Sommarwisa” hette den ursprungligen också på svenska.

Texten har även en spännande förhistoria. Medeltidsforskaren Tuomas M.S. Lehtonen har nämligen visat hur den bygger vidare på dikten ”Tempus adest floridum” (=Blomstrens tid är inne) i det latinska verket Piæ Cantiones (1582), en samling fromma sånger från senmedeltiden. Och att denna i sin tur har ett antal likheter med en vårdikt med samma titel i den kända handskriften Carmina Burana, som sammanställdes av munkar, studenter och annat lärt folk i södra Tyskland på 1200-talet.

Denna urtext till ”Den blomstertid nu kommer” är dock inte särdeles oskyldig. Carmina Burana består av burleska dryckessånger, erotiska visor och fräcka skämt om kyrkan och dess prelater. I nämnda vårdikt sammanflätas skildringen av den trånande försommaren till en lättsam hyllning av kärleken i handling, medan kärleksparet i Piæ Cantiones tolkning blir så uppfyllda av naturens skönhet att de i stället tackar Gud. 

Kanske dessa litterära underströmmar är en förklaring till att ”Den blomstertid nu kommer” alltjämt är så omtyckt i våra länder. Men mest bottnar dess popularitet förstås i att den är så vacker och enkel och att den sjungs vid ingången till sommaren, som så starkt förknippas med årstidernas dramatiska kretslopp, lov och semester, kort och gott med friheten!

Henrik Meinander, Hufvudstadsbladet (HBL) 2.6.2010

Utvecklingssamtal

19.2.2009
Så kallade utvecklingssamtal förs nuförtiden på de flesta arbetsplatser och kan om de är rätt organiserade också vara till viss nytta. Systemet går ut på att arbetstagaren årligen för en längre och i bästa fall analytisk diskussion med sin närmaste förman om sina arbetsuppgifter. Vad har uppnåtts, vad är nästa målsättning, varför gick något riktigt bra eller illa? Dialogen hjälper båda parter att förstå vad som har skett och att justera sina planer och sitt handlande därefter. 

Continue reading

Dan före dan före

30.12.2007
Visa mig din julgran så säger jag vem du är. Nåja, kanske det är väl mycket lovat. Men i varje julgran hänger ändå någonting som berättar eller i alla fall antyder om vårt förflutna. Kanske en av tiden vingklippt ängel eller finurliga lekispynt, kanske en bastant stålfot som har inköpts av nygifta morföräldrar i början av 1920-talet. 

Continue reading

Kinesiska utmaningar

16.11.2007
Fördomar, skvaller och ont förtal hör inte enbart till den stökiga vardagen. De är också en väsentlig del av vårt kulturarv. Alltför många av HBL:s läsare torde kunna den hiskeliga barnramsan ”I Kina går kineserna med långa bamburör, de fångar missionärerna och steker dem i smör”. 

Continue reading

Olika ockupationer

15.11.2006
Mediernas uppföljning av det dagliga blodbadet i Bagdad har blivit så rutinmässigt att få fattar att Irak i värsta fall har drabbats av två katastrofer. Ockupationen av Irak har blivit ett nytt Vietnam för Förenta staterna. Och när amerikanerna har flytt fältet och inlett en lämpligt avmätt bearbetning av sitt lilla misstag står irakierna kvar i fördärvet. Hur skall landets egna krafter kunna förhindra att det nu uppkomna våldsbeteendet utmynnar i ett öppet inbördeskrig?

Continue reading

Pro Patria

21.5.2006
I dag firar vi de stupades dag. Vi hedrar minnet av de 94 000 finländska soldater och lottor som miste livet i andra världskriget. Dagen har firats utan avbrott sedan våren 1940 och utgör genom sitt enkla budskap en viktig motvikt till självständighetsdagens pompösa vapenskrammel.

Continue reading

Intressant skryt

26.11.2005
Den kände skriftställaren och arkitekten Jac. Ahrenberg utgav en essäsamling i sex volymer åren 1904–1914, med den kärnfulla titeln Människor som jag känt. Ahrenberg var inte en anspråkslös person och framhävde i sina skildringar av generalguvernörer, konstnärer och vetenskapsmän gärna sitt eget inflytande på deras beslut och gärningar. 

Continue reading

Utopier om unionen

11.6.2003
EU:s framtidskonvent får inom kort färdigt sitt förslag om hur unionens politiska institutioner borde reformeras. När konventet inledde sitt beredningsarbete hoppades eller befarade många att dess förslag skulle bli en riktgivande vision om unionens framtid. I dag är det i stort sett endast pliktskyldiga EU-tjänstemännen i Bryssel som gör gällande att så är fallet. 

Continue reading

Väloljad moral

17.11.2002
Drygt tio år efter kalla krigets slut har det blivit uppenbart att vårt jordklot med omgärdande rymdsfärer kommer att domineras av Förenta staterna flera årtionden framöver. Man talar om Pax Americana och jämför inte utan anledning det amerikanska imperiet med Romarriket, som dikterade samhällsordningen i det antika Medelhavsområdet.

Continue reading