Som ett lejonvrål

2.4.2009
Cityjeepen stannade så ljudlöst upp vid gathörnet att jag trodde att den hade fått motorstop. Men nej, framför mig hade jag en hybridbil, som efter att människostimmet hade skingrats fortsatte sin stumma väg likt en rymdfarkost genom världsalltet. Så blir det väl framöver. En dag kommer världsekonomin åter på fötter och det blir nog början på hybrid- och elbilarnas guldålder.

Som ekologiskt väluppfostrad medborgare inser jag naturligtvis att detta är bra och att vi därefter kan leva lyckliga i alla våra dagar och rädda jorden för våra barnbarnsbarn. Men som evigt präglad av 1960-talets automobiler känner jag samtidigt ett stygn i hjärtat. Snart förstår ingen hur det kändes att stå längst framme vid räcket i stadens blå bussar och följa med hur busschauffören satte fart på fordonet med ett våldsamt accelererande av motorn. Det lät som ett lejonvrål!

Denna fixering gör sig gällande även när jag ser på sextiotalsfilmer. Nyligen visades en filmklassiker (À bout de souffle) av Jean-Luc Godard från 1960 i televisionen. Skådespelarna var suveräna och intrigen cool. Men bäst av allt var ändå de vackert skulpterade bilar som svepte förbi på Paris gator. En hög och symmetrisk Rover-kaross från tidigt 50-tal, vingprydda amerikanska limousiner, och så naturligtvis alla franska paketbilar med räfflade sidoplåtar.

Det enda som saknades var en rysk Moskvitj, men det hade inte riktigt passat in i den parisiska vyn. Skälet till min längtan var ett annat. I början av 1960-talet var nästan hälften av alla registrerade personbilar i Finland av sovjetiskt eller i vart fall socialistiskt fabrikat. Den rymliga, starka och för finländska förhållanden slitstarka Moskvitj blev med tiden föremål för otaliga så kallade Mosse-vitsar, vilka fick fungera som ett ofarligt substitut till förkrigstidens öppet hånande ryssvitsar.

Få visste att de då egentligen drev med den tyska ingenjörskonsten. Moskvitj tillverkades nämligen i en tysk Opel-fabrik, som Röda armén hade forslat hem som krigsbyte och monterat upp igen i Moskva. Är man riktig nogräknad så var denna ryska Opel delvis också om en amerikansk skapelse. Aktiemajoriteten i Opels bilfabrik övertogs 1929 av den amerikanska biljätten General Motors, som under 1930-talet hann göra Opel till Europa mest sålda personbil. 

Det vimlade av olika slags Oplar i Helsingfors i mitten av 1960-talet. En märkbar del av de närmare 40 000 Moskvitjer som hade sålts till Finland trafikerade i huvudstadsnejden. Dessutom hade en och annan gammal Opel överlevt kriget. Och framförallt hade nya västtyska Opel Kadetter och Rekorder börjat strömma in efter 1962, när finska staten slopade all reglering av bilimporten.

Får se hur det går med Opel i framtiden. Mycket tyder på att det konkursfärdiga General Motors inom kort tvingas sälja sina europeiska bilfabriker. Det är möjligt att tyska staten går in som ny ägare. Hur som helst är utmaningarna nästan lika stora som 1945.

Henrik Meinander, Hufvudstadsbladet (HBL) 2.4.2009

Finskt, svenskt, ryskt

11.3.2009
Högstadieungdomen i östra Finland vill läsa ryska i stället för svenska. Det berättar medierna, kommunala tjänstemän och diverse bloggar. Argumenten för detta är lättfattliga och i många avseenden övertygande. Hur ofta behöver människorna svenska i nordkarelska Ilomants? Tänk om de i stället fick lära sig ryska som hörs och talas allt oftare både längs östgränsen och i våra större tätorter. 

Continue reading

Utvecklingssamtal

19.2.2009
Så kallade utvecklingssamtal förs nuförtiden på de flesta arbetsplatser och kan om de är rätt organiserade också vara till viss nytta. Systemet går ut på att arbetstagaren årligen för en längre och i bästa fall analytisk diskussion med sin närmaste förman om sina arbetsuppgifter. Vad har uppnåtts, vad är nästa målsättning, varför gick något riktigt bra eller illa? Dialogen hjälper båda parter att förstå vad som har skett och att justera sina planer och sitt handlande därefter. 

Continue reading

Nordiska bränder

29.1.2009
En del av jobbet som professionell historiker går ut på att hastigt och lustigt kommentera diverse rafflande nyheter och åsikter om spektakulära händelser i det förflutna. Då känns det nästan som att vara ”alltid beredd” som hjälten i barnens numera säkert avdankade TV-serie Brandman Sam. För min del har det på senaste tid handlat om att kommentera diverse uppfattningar om två vändpunkter i vårt lands historia, finska kriget 1808–1809 och fortsättningskriget 1941–1944.

Continue reading

Mänskligt problem

9.1.2009
Trettondagsafton, skridskoåkning för stora och små på ”Brahis” alias Braheplanen. Ett lätt snöfall i strålkastarljuset, minstingen hankade sig fram lovande, ryska ungdomar gjorde eleganta piruetter. Medan jag testade tvärbromsning med de nya ”hockarna” gick tankarna till de pågående Vetenskapsdagarna (8–11.1), vars övergripande tema är evolution. Det är ingen konst att göra en behärskad tvärnit med vassa skridskor, men kan en hel civilisation göra detsamma?

Continue reading

Bälte och hängslen

15.12.2008
För dryg en månad sedan hade jag förmånen att diskutera finsk säkerhetspolitik med en framstående fyrväppling. Vi var inbjudna på middag till en kunglig ambassad i staden för att diskutera två till formen enkla men till innehållet ytterst kvistiga frågor. Det finns som bekant inga gratis luncher. Och blir man bjuden på middag under kristallkronor och hela faderullan så bör man ju leverera ännu mer.

Continue reading

Det stora kruxet

25.11.2008
Man kunde nästan tro att Barack Obama har blivit vald till Messias. Så megalomana är förväntningarna inför hans snart vidtagande period som president. Förenta staternas snart tjugo år långa epok som världens enda supermakt, ja rättare sagt hypermakt, har nått sin första stora vändpunkt.

Continue reading

Något bestående

4.11.2008
I övermorgon firas som bekant Svenska dagens 100-årsjubileum på många orter i vårt land. Dagens ursprungliga och alltjämt viktigaste budskap är att hörnstenarna i vårt samhälle är från svenska tiden i Finlands historia: vår lag, vår religion, våra värderingar – i stort sett allting som reglerar hur vi behandlar varandra och organisera vårt samhällsliv.

Continue reading

Nationellt intresse

16.10.2008
Jaha, nu har psykologerna och hjärnfysiologerna nästan bevisat det som vi alla redan vet. Enligt senaste nummer av den populärvetenskapliga blaskan Scientific American Mind gestaltar vi verkligheten i hög grad i formen av berättelser. Detta styr också väsentligen vår förmåga att analysera information och acceptera nya idéer.

Continue reading

Historiebruk

Historiebruk

29.9.2008
”Kungar, drottningar och adel gör comeback” var temat för ett av de seminarier som jag deltog i på Göteborgs bokmässa senaste veckoslut. Tur nog behövde jag inte hålla låda ensam. Med mig hade jag den unga forskartrion Mirkka Lappalainen, Henrika Tandefelt och Åsa Linderborg, som alla har disputerat tämligen nyligen med avhandlingar som på olika sätt tangerar eliternas historia. 

Continue reading