Jag besökte Berlin för ett par veckor sedan. Än en gång överraskades jag av hur mycket staden hunnit förändras sedan föregående besök. Det var en sensation att promenera genom Brandenburger Tor till det nyrenoverade riksdagshuset och vidare till förbundskanslerns splitternya högsäte vid Spreefloden. Och att spankulera söderut, förbi det flera hektar omfattande Förintelsemonumentet till det återuppståndna Potsdamer Platz med sina skyskrapor.

När en villrådig turist ville veta vägen måste jag rycka på axlarna och i motsats till president Kennedy konstatera att ”Ich bin nicht ein Berliner”. Hur annorlunda är inte mitt svar när detsamma sker i Helsingfors. Jag har svårt att fatta mig kort och känner en barnslig stolthet över vår stad. För är man knutpatriot så skall man vara det i alla väder och framhäva det utmärkta och förträffliga med sin hemstad.

Dessutom står Helsingfors inför många fantasieggande omvandlingar. Nyligen erhöll alla helsingforsare ett informationsblad om aktuella byggnadsprojekt i staden, som på ett förträffligt sätt sammanfattar vad som snart kan vara i görningen. Området kring Kampen och Tölöviken byter redan skepnad. Inom femton år torde vi ha tre nya stadsdelar i huvudstadens hjärta: Busholmen, Mellersta Böle och Fiskhamnen. Stadsplaneringskontoret uppmanar alla att kommentera nämnda planläggningsöversikt. Det är klokt att spela med öppna kort. Endast en del av alla detaljplaner kan förverkligas. 

Om något överhuvudtaget kommer att ske så är det väl kolonisationen av Busholmen och Fiskhamnen. En del har redan fäst uppmärksamhet vid att det inte har planerats tillräckligt med parkeringsplatser till Busholmen, som ju i ärlighetens namn borde få heta Övre medelklassholmen. Men viktigare vore att i samband utbyggnaden av Busholmen förverkliga den länge planerade centrumtunneln mellan Västerleden och Broholmstranden. Och att se till att det finns raka förbindelser från Gräsviken och Busholmen till tunneln. 

En annan välkommen detaljplan går ut på att städa upp Hagnäs torg, vars enormt fula och obegripligt stora trapphus till metron för min del kunde rivas idag klockan elva. Har man någonsin tänkt på möjligheten att fälla in metroingångarna i de byggnader som omgärdar torget? 

Fiskhamnen byggs ut på ett område med en intressant historia. När Helsingfors i slutet av 1630-talet skulle flyttas till en plats omgivet av djupare vatten var man på vippen att placera staden på Södernäs udde – just där Fiskhamnen nu uppförs i Sörnäs. Fiskhamnens sydspets heter fortfarande Sumparn som minne av den holme som fram till mitten av 1900-talet fungerade som avlastningshamn för sandskuto r och därför hade med en exotisk vegetation. 

Man får hoppas att den forna holmens framtida gatunamn kan påminna om allt detta. Tack för att vi får en fotgängarbro från Fiskhamnen till Blåbergslandet. Pricken över i:et vore reguljär färjtrafik mellan uddens sydspets och Sjötullstorget.

Henrik Meinander, Hufvudstadsbladet (HBL) 9.4.2004