Ny-ny-nylänningar (Terra Nova 3/2016)

Det är alltid något speciellt med att börja ett nytt kapitel i sitt liv. Visserligen inser man ofta först senare att det har inträffat. Det inte klokt hur efterklok man kan bli. Men när det gäller inledningen av universitets- och högskolestudier är det ändå fråga om en start på ett äventyr som heter duga. 

Inträdesförhöret är avklarat, man dyker nyfiket upp på introduktionstillfällen och grundkurser, träffar sina ofta nog så originella lärare, och lockas slutligen med i det studentikosa livet av tutorer och andra garvade studiekompisar, vars humor och inte alltid perfekta studiedisciplin det gäller att på något sätt snabbt att komma underfund med.

Och nu har ni skrivit in er som medlemmar i Nylands Nation vid Helsingfors universitet, som kan skryta med att vara den äldsta studentkorporationen i vårt land och en massa annat. Vad har jag som er inspektor att säga till allt detta? Hjärtligt välkomna! Traditionerna kan vi ta senare. Säger jag trots att jag råkar vara professor i historia och därför för det mesta lever mentalt i det förgångna.

Hoppas jag snart har möjligheter att skaka hand med var och en av er och se er dyka upp på nationens månadsmöten för att sätta sprutt det gamla gardet av nationsaktiva. Inklusive mig själv, som blev inskriven i nationen för 36 år sedan. Tänk på detta. När jag skrev mitt namn i nationens matrikel var Kekkonen ännu Finlands president. Och det hade förflutit precis 36 år sedan fortsättningskriget tog slut …

Ja, en del av er nya nylänningar är inte strikt taget gulnäbbar utan seglar redan vant omkring från föreläsningssalar och digitala undervisningsmiljöer till de rätta kaféerna och pubarna. Men även ni kan nu se fram emot nya sensationer i livet. Nationens sitsar, fester och allt vad de leder till. Nya vänner och bekanta med helt andra studieinriktningar än ni själva, som också är på en hungrig jakt efter det som så högstämt kallas för livet mening. 

Vilket får mig att citera en av Nylands Nations tidigare inspektorer Frans Mikael Franzén, som i sin klassiska bordsvisa När skämtet tar ordet i vänskapens ord gav det utmärkta rådet att ”just nu, då du kan, hav en lycklig minut och tänk på det kommande sedan”.

Henrik Meinander, Terra Nova: Nylands Nation 03/2016